30 april, 2015

Unnar du dig en riktig morgondrink?
Om inte så tänk om :-)))

Med dessa ingredienser kan det inte bli fel. Så här såg gårdagens proportioner ut!!!

28 april, 2015

Även om pengarna fanns på Jubileumsklinikens Cancerfonds konto sedan flera månader tillbaka.
Så skedde det officiella överlämnandet idag.
Inget märkvärdig tillställning, kanske hade jag förväntat mig tårta och lite fika, eller en effektmaskin som applåderade, som det gjorde hos Mix Megapool Morrongäng, när vi var där, eller jag visste ju inte riktigt. :-)))
För jag har aldrig förr ansvarat för så mycket pengar. Eller varit en som överlämnar dem.
Det var ett mycket enkelt ”moment” om man såg det utifrån. Men i min värld var det  STORT!!!!

Vi träffade supertrevliga Eva Forsell-Aronsson som forskar på Jubileumskliniken. Rätt stort det också!
Och hon är dessutom, håll i dig nu;
Vice ordförande, professor och avdelningschef vid Avdelningen för radiofysik inom Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Puh, den kvinnan ligger inte på latsidan !
Och hennes forskningsinriktning är: tumörbehandling med radioaktiva läkemedel, nuklearmedicin, magnetisk resonansteknik (magnetkamera).
WOW liksom.
Och nu håller hon precis på med en forskning, där hon har ”uppfunnit” en målsökande medicin, alltså ett radioaktivt läkemedel.
Där medicinen förs in i kroppen och sedan hittar den själv tumörceller (som man kanske inte vet finns, eller var de finns) och så avger den radioaktivitet (strålning) just där cancern är. Och man slipper alltså strålning utifrån som då skadar friska vävnader.
Alltså en lyckligare patient som slipper få fler kroppsdelar förstörda av biverkningarna i behandlingen = bättre livskvalité!!!

Inte konstigt att de inte hann baka tårta eller dra fram effketmaskinen, gåååd damn, denna dam räddar ju liv :-))
För det är nämligen så, att just nu så provar man hur det här fungerar, på Sahlgrenska, på riktiga patienter och so far, so good!!!!!
Så om du var med på Fight Cancer and Run loppet eller några av de andra aktiviteterna, så kan du sträcka lite extra på dig och känna;
att de vi gjorde, faktiskt gör skillnad på riktigt !!!!
För vem vet, en dag kanske du behöver hjälp där uppe och då glider kanske en läkare in i rummet och berättar  -”Att nu finns det sannerligen en målsökande medicin.”
Åh då kan du tänka att du faktiskt räddade livet på dig själv! Inte illa!!
Jag är så stolt över oss alla!!

kramar & kärlek till er alla där ute!

Här står vi då Eva Forsell-Aronsson och jag, med den snyggaste check jag någonsin sett! Foto: lilla k

Eva Forsell-Aronsson lovade att vara med på årets lopp. Så passa dig där ute i löp-spåret så du inte blir omsprungen av ett gäng forskare :-))

25 april, 2015

Som skapar total-kaos i mitt liv och i min hjärna.
Livet blir mörkt och minsta nej, blir ett gigantiskt nederlag.
Ändå längtar jag ju till våren, blommorna och det gröna.
Men inte efter dofterna :-)))

Men nu är jag tillbaka efter några dagar i koma. Och det var inte bara trötta deppiga dagar i sängen.
Det betydde också att min fantastiska plan inför Göteborgs Varvet gick i stöpet.
Jag började nämligen så fint förra veckan med 10 km på fredagen och 13 km på söndagen, och på tisdagen skulle jag kört intervaller.
Men då kom de förargliga pollen i min väg…..
Så tack och lov för att det regnar idag :-)))))
Det betyder att jag kan springa i morgon. Yippiiieeeee.

Så lite som jag sprungit de sista månaderna har jag inte gjort sedan jag blev sjuk.
Men jag har ju tränat i stort sett varje dag, yoga. Många dagar 2 ggr. om dagen. Men jag kände att jag var tvungen att pausa.
Lite. Inte för att jag tänkt att pausen skulle bli så lång (det är då man kan skylla på löp-leda, eller inse att man blivit lite lat).
Och jag kan erkänna att det var nog lite lathet iblandat också …. :-)))
Men gisses vad gött det var när jag väl kom ut. och det nästan kändes som förr även om farten var lägre.

Så nu, ännu en gång, börjar jag om. För jag har ju tre veckor på mig innan varvet tror jag, eller är det fyra .-))) hmmmm.
Och jag vill så gärna vara en av alla 45 000 som tar sig till startlinjen.
Och skall man vara lopp-general så bör man väl leva som man lär :-)))

För ni glömmer väl inte av loppet; FIGHT CANCER AND RUN, den 19 september. Över 100 personer anmälda redan.
Det kommer att bli sååååå kul!!
Så gå in och anmäl er nu, lika loppet på Facebook och följ oss på Instagram!!!
OCH gå ut och spring en sväng, och känn livet i dig.
För löpning is da.. thing :-)))

thanks Nick for the pictures :-))

13 april, 2015

På tåget hem från gyncancerdagen, (Nätverket mot gynekologisk cancer) med hela huvudet fullt av tankar, surfade jag in på gp.se och råkade hitta en krönika av Sarah Britz från den 2 april. Som handlade om cancer. Vilken tillfällighet….. :-))

13 april, 2015

idag är det Gyncancer dagen i Stockholm och jag är på väg dit för att sälja lite böcker, hoppas jag :-))
Skall bli spännande att träffa alla jag lärt känna och lyssna på alla föreläsarna!

11 april, 2015

Förkylningen släppte och jag kunde ääääääntligen börja träna lite.
Samtidigt kom tusen pollen farande genom luften och då känner man sig förkyld igen…..
Men jag ignorerade snabbt det :-))))
Har gett mig själv en provmånad på Hagabadet. För jag vill yoga varje dag. Och det faktiskt enda stället som har såååå många klasser på en enda dag. Helt fantastiskt.

Efter USA resan där vi tränade och nästan gjorde två yoga pass om dagen, så ville jag behålla känslan. Tyvärr sveptes den med i förkylningen, men skam den som ger sig.
So far är yogan på Hagabadet väldigt soft. (lite för soft i min smak), det är bra om det finns lite blandat. Men jag har ju en månad på mig att utvärdera :-)))
Idag har jag provat ett Rump-Lår-Ben pass, det kändes kan jag säga. Och jag försökte visualisera hur min rumpa växte :-))

I fredags fotade jag Musse, Ni vet den snabbaste Mustafa vi har. Vilken kille!!!!
Så trevlig och ödmjuk. Och snäll. För han är med och frontar loppet. Han gillar iden, han gillar det vi gör och han supportrar att vi stödjer forskningen.
Så håll tummarna så kanske han är med i eller runt loppet. (han har Berlin marathon en vecka ifrån loppet den 19 sept.)
Ni hjälper väl till och sprider loppet?
Och likar på FB och följer på Instagram och delar hemsidan?
Och så glömmer ni väl inte att träna.
Vad har ni satt upp för mål?
Var skall du vara rent fysiskt (alltså i vilken form skall din kropp vara i) när du skålar i champagne den sista december i år?
Kram och kärlek från ett soligt Göteborg!!

Detta var ju mitt tidigare mål. Att kunna göra huvudstående. Jag vill fortfarande ha en vägg bakom mig, men jag nuddade aldrig väggen den här gången :-)) Så nu har jag betat av ett delmål, som skall leda fram till handstående!

Lilla k softar efter tufft träningspass. Balans som vi säger, balans :-))

4 april, 2015

Sitter och tittar på bilder, på resan vi just gjorde.
Och jag kan bara konstatera att det var det bästa beslut jag någonsin tagit. Att bara dra.
Pratade med lilla k igår kväll och hon sa samma sak.
Att resan ändrade på allt. På ett bra sätt. Och att vi var modiga som gjorde den.
Och man måste våga ge sig av ut.
Inte för att det på något sätt är unikt att vi köpte två biljetter och hyrde en bil, utan några som helst planer :-)))
Men med den inställningen vi båda hade, att verkligen uppleva, leva och lärka känna oss själva, det vi båda blivit efter den här tiden i cancer-branschen..
Det förutsättningar har jag aldrig haft i mitt maind-set, när jag rest iväg innan.

För jag tror att man måste se andra saker, smaka andra smaker och känna doften av andra världar.
Resan behöver så klart inte vara lång. Men den måste vara total. För att bli den där life-chaning som man ibland behöver.
För att få distans till sina egna tankar och känslor, är svårt när man går kvar i det vanliga.
Att se nya vinklingar och möjligheter är näst intill omöjligt om man står kvar på samma gamla ställe.
Så ta med dig ungarna och gubben eller frugan och byt perspektiv.
Även om man inte ”hittar” sig själv, eller sina värderingar eller inneboende önskningar. Så kanske man iallafall uppskattar det man har, tillfullo.

Tacksam är jag. Men det har varit svårt att hitta nya vinklingar på mitt liv. Att se den där nya Cecilia, med nya ögon och inte bara hitta fel.
Och vad sjutton skall jag göra med henne? :-)))
Jag ville så gärna hitta tillbaka till energin och drivet och orken. Utan att använda allt, för att hålla mig sysselsatt.
Livrädd för att demoner skall vakna.
Efter den här resan känns mitt huvud friskt och jag gör alla projekt för att jag vill, inte för att jag är rädd för att börja tänka :-)))
Så nu har jag suttit inne i lägenheten sedan i torsdags. Och tittat på film, helt själv.
Och tänkt och mediterat och bara vilat. Att jag är tok förkyld i halsen är väl kanske också en anledningen :-))
Men jag känner mig inte stressad. Jag känner mig trygg. (skrev jag det :-)))
För som jag skrev för någon vecka sedan, mitt nya kick ass life börjar nu. Det har precis börjat.
Så ”#€%&/()=? häftigt :-)))

En yoga pose på varje nytt ställe. Låte kanske töntigt, å det är kanske töntigt. Men också en utmaning. Att våga, att vilja och att andas :-)) Det här är på väg upp mot norra Cali. Och vi är fortfarande grymt jetleggade och har bara gjort en yoga-class efter att vi kommit fram. Lilla k är grym och utsikten storslagen.

Det känns lite so Twin Peaks. Enorma skogar som aldrig tar slut, en flod som bara rinner och rinner. Vi är hänförda.

Liten stjärna i två dagar gamla kläder :-))) Luften är helt underbara och jag tror att vi befinner oss efter den här dalgången på över 2 000 m.ö.h. Och även om landskapet bitvis påminns om Sverige och Södra Frankrike, så är skillnaden att det aldrig tar slut……..