31 juli, 2014

Om det är sommaren eller värmen eller bara jag som känner, att nu är det dags att ta nästa steg.
Framåt, #vägentillbaka är ju inte bara löpning och galna piltes-moves 🙂
Det är ju insida och hjärna och kropp och själ :-))

För det finns ju en annan del som inga vänner, ingen familj eller löpning kan ersätta.

Åh det är att få lite passion och lite kärlek eller i alla fall någon som vill ge en känslan, av att vilja :-))
Och som vill flörta, skratta med mig och skåla i skumpa och kanske dansa en galen bardans, tills fötterna är trötta och klockan alldeles för mycket :-))

Så i #vägentillbaka är en dejt en av mina mål.

Jag svär, det är inte lätt att få gå på dejt.
Jag känner massor av nice män. Och visst tänker jag att det är jämlikt nu och att jag visst skulle kunna bjuda ut någon. Men jag är för feg.
Och när man vet, att alla vet, att man har ett bagage som fortfarande värker ibland, så känner man ju sig inte som den mest attraktiva precis.

Åh just nu skulle jag inte kunna ta ett nej. (kan man någonsin det :-))
Så jag tänker att jag ändå måste göra en insats.
Och hur gör man 2014? (Barer så 2013 :-)))
Man provar internet, så klart.
En lagom, glad och sportig profil fick det bli på en stor dejting-site 🙂
(åh nej, jag använde inte dagens banner-bilden som profilbild :-))
Känner mig rätt modigt, om jag får säga det själv.
Men nu kör vi, livet är här och nu och jag har inte tid att vänta.

Så håll i hatten alla glada, nu kanske det händer grejer.

http://youtu.be/fobt5VE6qZo

Du måste bara kolla den här fina filmen. Den säger så mycket och den är så vacker. Ni som gör samma resa som jag,  vet precis vad jag menar !!!

Jag fick inte in länken till filmen först, så om du inte får upp den, gå ut från bloggen och in igen så att den laddar upp på nytt, så att du får se den 🙂

20 juli, 2014

Sååååååå tråkigt att få mail ifrån Marathon du Medoc, där de säger att jag är välkommen att springa 2015!!!!
Vad då 2015????
Det var ju i år jag skulle glidit in i mål. Kickat förra årets tid i rumpan ihop med Jörgen.
Vi skulle ha firat i after-run tältet med Liz och Casey efteråt. Skålat i plastmuggar och skakat våra tränings-trötta kroppar till skönaste DJ´n. OCH inte åkt hem tidigare, bara för att någon gnällig löpare inte ätit tillräckligt med mat efter loppet. Eller för att någon svartsjuk löpare blev galen, när en snubbe på typ 105 år, flörtade med mig.

Det var ju min tur liksom. Att bara ha kul. Och springa och skratta. Och så skulle det bli Jörgens första marathon.
Vi som gillar att springa ihop.
Men Maratahon du Medoc var faktiskt fullt av dramor, båda gångerna jag var där.
Så det kanske finns en mening med att bryta trenden och springa ett annat lopp.
Lite som att gå vidare. Och ut ur min marathon-comfort-zone :-)))

Åh, det finns fler lopp. Vad sägs om Marathon-des Alpes-Maritimes den 9 november?

Vinnare till den 23 juli konserten på Marstrand är korad!!!
Linda Legrell skrev sötaste brevet och bad att få ta med sin sister-in arms, Sylwa Johansson på konserten.
Och visst fick hon det.
Men det finns fler biljetter, så subscraba dig på bloggen (bli en följare och dela den på FB) och skriv till mig, så är biljetten din (ps. schampoo utlottningen avgörs efter semestern, så jag har inte glömt om någon tänkte det :-))))

Och så får jag höra att bloggen har fått massor av följare i Frankrike. Så himla kul. Har ingen aning om hur och varför, men jag älskar ju nästan allt som har med Frankrike att göra. Så här är ett litet meddelande till dem :-))

Bienvenue sur le blog !

J’ai découvert que j’avais gagné des adeptes en France.
Très inattendu mais bien sûr très amusant.
J’aime beaucoup tout ce qui touche à la France !
Je dois m’excuser car je n’ai pas encore installé Google Translate.  Mais ce sera bientôt fait.
Alors bienvenue à mes nouveaux visiteurs français et à très bientôt !

Så här tråkigt skrev de. Jag som skrivit och ringt och till och med kört med Cancer-Kortet :-)) Men inget hjälpte…

19 juli, 2014

Gå in och bli en följare till den här bloggen, (här till höger) och du är med i världens enklaste utlottning.
Och är du redan en följare, så maila mig och motivera varför du och en vän, skall få gå på:

• Badjävlar på Marstrand den 23 juli eller
• Björn Skifs på Tjolöholms slott den 27 juli
• eller slutligen Lundell på Trädgårn den 1 augusti

Tack fantastiska Björn och Nöjet som bidrar till underhållningen här på bloggen idag :-))

Och just nu står jag och snoppar jordgubbar som skall frysas in.
För att jag skall kunna koka sylt i vinter. Och äta till mina älskade pannkakor :-))
Ni vet de där pannkakorna som jag tjatat om så många gånger och som nästan uteslutande var min kost under hela cellgifts-behandlingen.
Jag åt pannkakor högt och lågt. Och jag tror att det var en del av det som räddade mitt liv :-))
Men i alla broschyrer så säger vårdpersonalen att man inte skall äta det man gillar mest, när man går på cellgifter.
För då kommer man aldrig vilja äta det efter åt, när behandlingarna är slut. Det gällde inte i mitt fall.
Och när man är riktigt kass, så vill man ju bara äta det man gillar.
Och so what om jag aldrig gillat pannkakor efter det? Det är ju inte så att de flesta har cravings på nyttiga saker. Man går ju all in på onyttigheter. Och då är det ju bra om man aldrig vill äta, exempelvis små godis efter åt :-))

Ut i solen nu alla fina människor. För här på västkusten skiner solen som aldrig förr och hela stan är full av glada, små människor som spelar fotboll i Gotiha Cup.

Man blir glad av jordgubbar :-)) 15 liter köpte jag i år. Annars brukar jag överdriva och köpa 35 liter. Men det gick inte åt i vintras så jag hejdar mig lite nu :-))

17 juli, 2014

Att leva i det Hedströmska hushållet utan att vara förberedd. kan vara en mindre chock.
För det kan bli morgon-juice på rödbetor, selleri och kål.
Har man tur så finns det lite lime eller citron i också :-))
För vi äter nog ganska annorlunda förstår jag när jag hör hur andra gör.
Och speciellt om vi jämför med amerikaner. WOW. Snacka om kultur-krock.
Men Am. är grymt modig och provar det mesta. Så Hamp-Heart, Vetergräs och fänkål.
Är kanske inte nya favoriten. Men det är nyttigt säger jag. Och min amerikanske son bara nickar och tar en klunk till :-))

Och idag har jag läst alla mail jag fick i utlottningen. Alltså vilka vackra människor det finns. Som sprider värme och kärlek och delar med sig av sina historier. Jag svarar på alla mail så klart (ibland tar det några dagar, men om jag inte skulle svara så är det något som blivit fel). Och någon sa till mig att det kan man inte göra. Svara på mail.
Men jag skulle aldrig låta någon maila mig och sedan inte svara. Jag skulle bli jätte ledsen om någon gjorde så mot mig.
Men så är det ju också så, att svara på mail och läsa mail. Ger mig mod och energi. För när det är lite tungt. Så är det faktiskt en tröst att höra, att det är så för andra också. Att man är normal.
Och då vill man ju peppa den personen när man svarar tillbaka.
Och på något konstigt sätt så blir det ju lite pepp, som även smittar av sig på mig.
Och ibland tror jag att man inte skall vara rädd, när någon börjar gråta i ens närhet. Eller är lite ledsen. Eller lite depp.
Om den människan är mottaglig för lite värme, kärlek och pepp. Så är det bara att köra på. För då sprider det sig till en själv och kanske andra runt omkring.
Ni vet ” pass-it-forward” :-))

Men för att återknyta till tävlingen. Så har Patric på Less is more fått den stora äran att bestämma vem som vinner. Jag blir ju helt kär i alla som hört av sig, så jag är ingen bra domare :-)) Och jag tror att han är på semester några dagar till. Så håll ut kära följare. Snart så meddelar jag här, vilka som är vinnarna!!

Och i morgon är det en ny utlottning på G. Då är det fina konsert biljetter jag fått av min fina vän B. Som sysslar med just konserter!!

I morgon är det även psykologen. Jag längtar faktiskt. Även om det var 55 minuter hejdlös gråt förra gången. Så måste det ju betyda att jag är på väg framåt….. eller :-)) Någon gammal knut som lossnade :-))

Blåbär och jordgubbar. Inga konstigheter :-))

Vanlig ”sur”yoghurt kan vara stort och jätte nyttigt när man kommer från andra sidan atlanten :-)) keep up the good work Am.

+ lite sur-yoghurt och hampa-frön :-))

16 juli, 2014

Visst är det konstigt. Att vissa dagar finns det ingen ork.
Inga marginaler och man skulle vilja sätta sig ner och gråta. Och att någon bara kramade en.

Men efter cancern, så känns det inte som om man kan unna sig en vanlig hederlig-lite-trött-dag. För man är ju så tacksam. Och man vill att allt skall vara på topp. Och det är på topp.
Men ni vet, kanske för lite sömn, kanske lite, för lite mat. Och lite för mycket jobb. Gör att man kan bli lite sliten.
Och det är helt vanligt att det blir så i ett vanligt liv.
Men nu lever ju vi överlevare, inga vanliga liv längre. Ni vet vad jag menar. Ni som sitter i samma sits som jag. Vi lever lite på lånad tid.
Och det ger ju knappast några utrymmen för att ”slösa” bort en endaste dag. Och man vill ju visa sig på styva linan och vara T A C K S A M.
Samtidigt så måste vi ju som alla andra, få känna oss lite trötta. Lite gnälliga. Och lite vanliga.

Jag hade en super bra dag. Med Anna på kontoret, fika med Ellie och lunch med Casey och middag med Nick.

Men på gymet (dit jag promt skulle gå) bröt jag ihop lite. (var är min Titti???)
För jag såg mig i spegeln och jag kände på pilates-bollen och allt kändes bara meningslöst. Vägen tillbaka är fan seg.
Och jag ser ingen skillnad och jag känner ingen skillnad (det gör jag visst, men idag var en sådan dag när jag inte kände, kände det).
Armpressen var tunga och alla övningar var svåra och det kändes inte som det tog.

Löjligt gnällig med andra ord. Men så är det ju för oss alla ibland. Men det är då det gäller att bita ihop och inte bryta ihop.
Jag gick hem och satte mig i sängen. Och försökte sortera upp det jobbiga och det bra-iga. Och så klart. Då är ju allt bra.
Och jag inser att det är kanske lite sömn och lite mat som saknas för att skärpan skall komma tillbaka.
Och ibland tror jag att dagar som de här kan vara nyttigt. För att inse att alla andra dagar är helt fantastiska. Då man faktiskt mår bra. Och om inte de bra dagarna överväger, då måste man faktiskt göra något åt det. Det är man skyldig sig själv. Faktiskt.

Så njut av denna fina kväll!! Jag skall sova nu, för att vara pigg i morgon. Och då är det ytterligare en tävling på gång. Och då skall jag berätta mer om hårvårds-utlottningen. Kram alla fina där ute!!!

Jag älskar den där bollen. Men idag kändes den inte så välkomnande. Allt var bara svårt och jag kände mig som en kinkig unge.

Utfall i 25 meter. Är JÄTTE långt. Jag slog till med 6 kilos hantlar. Eftersom både 4 och 5 kilos var upptagna. Och det kändes vill jag säga. Men nu skall jag ha tillbaka min rumpa. NU tack!!!! :-)))

Och så hittade vi ett nytt ställe på Vasaplatsen. Så goda franska våfflor. Mon dieu, liksom :-))) det blev våfflor och utsökt the till efterrätt.

14 juli, 2014

Stockholm e nice alltså :-))

Speciellt när man får hänga med bästa Katahrina. Vilken skön böna hon är.
Mysig middag med hennes vänninor igår kväll. När vi kom hem drack vi flädersaft och pratade tjejer grejer halva natten.
När jag vaknade i morse, var jag väldigt, väldigt glad att det var fläder vi haft i glasen och inte röd vin.

Och jag säger bara vilken skön böna. Som väckte mig när hela huset luktar av godaste omeletten och nybryggt kaffe (som jag för övrigt dricker igen, men i väldigt måttliga mängder. Och jag sover fortfarande bra :-)).

Sedan satte jag mig bilen och drog in till Lavas nya lokaler. Många böcker fanns det där och många bokstäver.
Möte om boken och hur vi skall jobba vidare,  med Jonas och lektören Kajsa.

Och det slog mig, alltså, varje liten bokstav i en bok. Varenda litet ord, måste man skriva.
Ibland kan jag tänka att det ”redan finns där”. När jag läser en bok.
Men man skall inte glömma att det är faktiskt någon som skrivit ner precis varenda rad. Imponerande.

Ni vet den japanska författaren Haruki Murakami, han som skriver om ”Vad jag pratar om när jag pratar om löpning”. Han menar på att det är inte bara talang, om man lyckas att bli en författare. Han menar att det handlar mest om tålamod och disciplin.
Först tyckte jag att det lät hel-knasigt.  Men ju längre jobbet med boken fortskrider, desto mer ger jag honom rätt.

Respekt till alla författare :-)))

Jonas jobbar hårt med att få mig att förstå allt :-)) Här pratar vi pappersyta och storlek på boken.

Vi var faktiskt seriösa hela tiden. I över fyra timmar :-)) Lite puh. Men väldigt spännande.

13 juli, 2014

Åh så var den Svenska sommaren tillbaka :-))

Men även om det regnar lite så har vi ändå ljuset. Som ger energi. Så ut och rör på er i sommar natten :-))
Själv är jag på väg till bok möte i Stockholm idag så det blir ingen löpning. Men på tisdag så är det tänkt att det blir en 10 – 15 km om någon vill hänga på, mig och Jörgen e ni välkomna. Vi kommer att springa sakta, sakta !!!

Åh så fick jag finaste kuvertet. Från blogg-maskotten Gustavs söta mamma. Som blivit min vän och syster. Hon som smsade varje dag när jag låg däckad efter cellgifs-behandlingarna och Gustav som gjorde fuck tecknet fast han bara var 4 månader :-)) Hon som lite var med och räddade mitt liv. Som höll mig uppe.
Annica gifte sig förra året och var jag med som fotograf och gäst. Vilket sagobröllop.
På en gård i Skåne. Där ALLT var ekologiskt och helt rätt.
Det var ett bröllop som man fick tårar i ögonen av, för det var så vackert och fyllt av kärlek. Men också massor av härliga skratt, för alla var så himla glada. Och för det är roligt att hänga med familjen Larsson :-))
Åh bröllop som är så vackert. Men också så sorgligt när man är utan sällskap. Jag skulle nog gärna vilja gifta mig igen.
Ni vet true-love-for-ever.
Som Annica och Fredrik! GRATTIS !!

Åh jag fick också vara med på bild med Annica. Vackraste bruden! Och så fick jag godaste chokladen och finaste paketet. Tack fina!!!