28 juni, 2014

Inför förestående trip till Paris, vill jag ju vara fin i håret.
Utan att klippa det. En omöjlig kombination, jag vet :-))
Men jag tänker att Marie som själv är kvinnligt korthårig skulle ge mig goda råd. Och det gjorde hon. Hon är grym den lilla vackra norrländskan på Salong Bob.
Men det det är ju inte lätt att hitta på något kvinnligt uttryck i den här frisyren.
För min gamla cellgifts-frilla har antagit formen av Frodos kalufs :-))
Det är ingen klagan, men en Hobbit är söt.
Jag med mina 184 cm. (skulle helst vilja vara en av alverna), ser lätt lite urvuxen ut i den frillan, som också kan jämföras med Bobby i den gamla kult tv-serien Dallas :-))
Men som sagt, det växer som ogräs så jag är super nöjd, bara jag får dra fingrarna genom håret. En fantastiks känsla faktiskt :-))

Jag har ju ingen vana av att vara krullhårig. Så hon visade mig lite trix med fönen. Och hur jag kunde variera mina scarfsar.
Så med några scharfsar i högsta hugg är jag redo för trippen till Paris. Denna resa är en del i #vägentillbaka
Men nu är det lördag, och passa på att njut av sol eller regn :-)))

kram

Åh så här många snälla människor gillade bilden som jag la ut på Instagram för att säga bye bye till min cemo-frilla. Det är stort att blåsa håret för första gången på 1,5 år.

Sötaste Marie på sin egna fina, coola välkomnande Salong BOB på Linnegatan 44

26 juni, 2014

Jag är verkligen inte morgontrött. Eller Cecilia 2.0 var inte det.
Men den här nya modellen, är inte lika vass klockan 06.45 när det var dags för MIG frukost.

Men, men vi var där i alla fall :-)))

Och det är ju inte var dag man blir bjuden till @Sjömagasinet (första gången faktiskt :-)) och får frukost serverad.
Snyggt, gott och väldigt trevligt.
Kristina Cohen Linde är en fena på att hålla igång. Hon var inte morgontrött kan jag lova 🙂 Sötaste kransarna på huvudet och största leendena möttes vi av.
Förutom Kristina så gjorde @ChristerOlsson, ni vet en av Sveriges mest bokade och omtyckta föreläsare, störst intryck.
Vilken snubbe.
Och han pratade lite om att måste följa med, vara i rörelse. Han pratade löpaband. Om att stå still, liksom inte är ett alternativ.
Och det kändes lite som att han pratade till mig.
Att jag borde våga mer.
Att våga följa med, i allt det nya som har hänt. För jag vet ju, innerst inne, att det inte är lönt att streta emot.
Och jag försöker verkligen ta till mig Christers ord.
Men det är inte lätt, när man så gärna vill vara som man var innan. Morgonpigg. En sådan sak hade jag aldrig valt bort.
Åh andra sidan, tacksamheten över att överhuvudtaget vakna varje dag, gör att jag faktiskt kan tänka mig att vara lite morgon-seg :-))

Men ni vet vad jag menar :-))
Så nu tycker jag att vi tar ett steg fram. För det är rätt spännande. Livet. Vi som har ynnesten att få vara med.

Gå gärna in på Christers hemsida och läs mer, jag skall i allafall gå på nästa föreläsning. För jag tror att han pratar till mig :-))

Åh så fick jag ju hans bok, Du läcker vad jag tänker. Tack fina Christer!

Åh, sådan här sköning är han :-)) Äntligen någon som förstår mig. Man kan nästan tro att Christer också smakat på cellgifter. För det är ju så det känns, att man bara läcker tankar, känslor och demoner. Åh Christer tyckte det var bra. Tack för de fin orden!

22 juni, 2014

Vi pimplar vin och öl som aldrig förr. Och midsommar är en av höjdpunkterna.
-För det gäller ju att passa på, säger vi tålmodiga skandinaver och nickar så där förnöjt till varandra.
Och visst har vi förtjänat det här, vi som väntat hela vintern på att få sitta på våra altaner och njuta av solen som aldrig går ner.
Grilla korv och spontan öppna bag-in-boxar på löpande band, För när minsta lilla tillfälle bjuds, så gäller det att passa på.
Och det blir rätt många tillfällen för oss svältfödda nordbor, att få vrida på BiB-kranen, när sommaren kommer till Sverige.

Och inte är väl det så farligt att dricka vin, om man gör det ibland.
Och om man gör det med måtta. Men alkohol kulturen spårar fullständigt ur, i sommar-Sverige.
Och det är inte många aktiviteter vi vuxna gör, utan att blanda in alkohol. För nu mer är det vin med på minsta picknick, det är vin istället för fika.
Det är som att allt det roliga vi gör inte räknas, om man inte på sydländska maner, får ta sig ett glas vin.
Och det är svårt att säga nej, och inte alltid självklart att man borde. För det är ju så gott och det gäller ju att passa på.

Och jag vill inte verka pretentiös, men det här är faktiskt en av anledningarna till att vi gör det här loppet.
F Cancer and Run-loppet den 20 september.

För det handlar inte ”bara” om att anmäla sig till ett lopp.
Eller att ”bara” ta sig tillbaka, när livet satt krokben på oss.
Eller att överskottet går till Cancerfonden. För oss handlar det också, om att förmedla en livsstils-förändring.

När vi besökte MIG frukosten förra veckan, fick vi presentera loppet.
Men jag kände att jag inte fick fram själva kärnan till varför vi gör det här.
Och kärnan är att anmälan är magisk. Det är sant.
Och den här känslan kommer, till i stort sett alla som anmäler sig, jag lovar!
Det är ca 3 månader fram till F Cancer and Run loppet. Så anmäl dig nu och se vad som händer :-))

För när du väl har gått in på hemsidan och anmält dig, så händer något. Något djupt inne i dig. Det startar en process.
För en del tar det lite tid, för andra sker det omedelbart. Och det gör inte ont :-))
Det börjar ofta med att man prioriterar lite mer tid för sin träning. Det kanske knappt märks att du börjar träna lite smått. Men när du tar det lilla steget så drar det också med sig en hel drös av andra bra saker.
För om du skall träna, aldrig så lite. Så måste du äta mat. Regelbundet.
Och du kanske väljer att smyga bort från kyldiskarnas halvfabrikat och laga ”riktig” mat. Och när du äter bättre är du också piggare och orkar träna lite mer vilket gör att du sover bättre. Och stressar mindre.

Och skall du springa på kvällen kan du omöjligt sitta med på alla lång-luncher, som man tycker, hör sommaren till.
Ni som känner mig vet att jag älskar långluncher med rosé, att dansa på bardisken och gå hem när det ljusnar.
Och det gör jag, men bara väldigt, väldigt sällan.
För det är när sådana galna stunder, blir till en vana, som det blir farligt.
När vi vuxna börjar feströka som obstinata tonåringar, När man plötsligt hittar på anledningar till att drick vin varje dag.

Det tar 3 månader för kroppen att skapa en ny vana och för hormonregleringen att ställa om.
Hjärnforskaren Martin Ingvar menar att börjar man göra rätt val, så blir de bra valen, en självklarhet.
Och att kanske välja bort några glas vin i veckan, förbättrar dina chanser till att inte bli sjuk i någon välfärds sjukdom.
Att motionera 30 minuter om dagen, vet vi vid det här laget, att det minskar risken för cancer. (Att inte röka minskar direkt risken för lungcancer).

För vi vill ju egentligen se pigga, fräscha och friska ut. Vi strävar efter evig ungdom, men ändå misshandlar vi våra kroppar.
Martin Ingvar menar att vi har 4 viktiga byggstenar som vi kan påverka själva. Det är maten, sömnen, motionen och stressen.

Alla fyra menar han har betydelse för att inte hamna i den ämnesomsättnings störning som kallas metabolt syndrom och som hälften (!!!!)  av alla vuxna har idag. Främsta tecknet på att man har det är när bukfemtan smyger sig på och inte försvinner.

Och när kroppen känns stark och utvilad hänger psyket på. Och hela livet blir som en god spiral.
För när du är i balans så orkar du mer.
Och då pratar jag inte bara träning :-)))
Jag pratar äventyr och passion. En trött älskare är ingen älskare, sa någon till mig en gång.

Så mina kära vänner, ni vet vad jag brukar säga; Att vi har ett ansvar för våra egna liv. Så se till att du är i ditt livs bästa form, hela tiden.
Och välkommen till den 20 september. Det börjar nu!

fightcancerandrun.com

19 juni, 2014

Midsommar idag.

Lite dubbla känslor för denna högtid.
Vi är inte så traditions bundna i vår familj så Midsommar afton har nog Casey bara firat 3 gånger hemma i Sverige. (stackars barn kanske någon tänker) Men vi har alltid dragit till södra Frankrike den här veckan. Bort från besinningslöst superi och tunga regndroppar :-)) Och som fiska allergiker är ju inte själva mathögtiden något för mig eller:-))

Men i år är vi hemma. Casey med vänner och Ellie lika så. Kvar blev jag och Mexico-Mogge som skall äta köttmat och dricka ramlösa och plöja igenom säsong 5 av True Blood. Life is good :-))))

Glad midsommar till er alla!!!

Morgan och jag hittade femte säsongen så kvällen är räddad :-))

17 juni, 2014

Ni bara måste prova att detoxa på färskpressade grönsaker och juicer!!!
Sååååå fräscht!!! (Juicekällan kallar det cleansing)

Sååååå gooootttttt! Som godis !

14 juni, 2014

Det är alltid lite vemodigt när nya tider stundar. Eller så är det bara spännande. Jag tror att det är mest spännande, när något nytt står för dörren. Liksom ett nytt kapitel.
För vi vände blad, precis som kungen sa att han skulle göra :-))) För min förstfödda tog studenten i onsdags. Och det var en dag full av kärlek, vänskap och många kramar. Tack alla som kom och firade lilla-stora-nu mer vuxna-Casey!!!!

Det var som sig bör champagne frukost, en tur med Paddan, uppträdande på Operan, utspring och flakåkning och så mottagning. Vi höll till på vår gård. Lite som att man plötsligt fick en liten tomt :-))
Det kändes hur gulligt och ombonat som helst. Och fram på småtimmarna kom några av våra sköna grannar ner på ett glas vin. Så som man vill att det skall vara. Och sanna mina ord. Det var inte sista gången det var gårdsfest på vår gård :-))

Det var en trött men lycklig Casey som kom hem när det ljusnade. Och sov nästan hela dagen efter som sig bör :-))
Grattis fina Casey. Jag är så stolt över dig och mitt hjärta är fyllt av kärlek till dig!!

Redo för studenten!!!

Alla glada studenter på Operan!!

Och så hittade jag inte vår favorit unge på skolgården!!!! Jag ville ju bara krama henne :-))

Och så var ju finaste Rikard här. Han kom ner från Oslo bara för Caseys skull. Alltså så fint!!! love u R.

Nästan hela familjen hittade varandra till slut :-))

Sötaste Casey med sin skylt. Den bilden tog jag när hon var 2 år! Min stjärna!!

Syster fotade och fotade och såg rätt nöjd ut :-))) Men så har hon ju kommit in på Valand konstskola

Och så hittade vi Henrik på skolgården. Bästa läraren tycker jag. Tänk om man haft en sådan magister när man gick i skolan :-))

Det blev sååååå mysigt på vår gård!!!

Med mormor och morfar!!

Caseys ”gamla” barnflicka Karin som är som min syster idag, Och som jag är älskar så mycket :-)) Har idag egna barn. Och här är hon med finaste Moa (blivande fotbolls-stjärna, just saying:-))

Åh så var Borås-ligan här !!!

Jag och finaste Karin. Någon bild på mig och min älskade student blev det aldrig. Aj aj.

9 juni, 2014

En glad ungdom skrålar och bredvid står en förvånad mamma och undrar var tiden tog vägen :-)))
För det gick såååå snabbt, från när det var en liten, liten bäbis hemma hos mig.
Men nu skall vi inte ta ut något i förskott, idag var det bara pre-prepp inför studenten på onsdag. Både morfar och syster-yster var med och styrde upp :))))

IKEA för att köpa glas!!

Visst är det svårt att ibland hålla sig från att köpa grejer där? Jag vill inte gå all in i konsumtions-sammhällsets högborg, men det är lätt att falla. Den här gången var vi dock ståndaktiga!!

Första turen med grejer från Coop!!

En selfie på gänget som bar och bar och bar. men vi hade kul :-)))

En smoothie på Avenyn blev det, innan vi orkade vidare. Men då hade ju flera butiker stängt. En sann tidsoptimist ligger begravd inom oss alla tre :-))

8 juni, 2014

Det var det sannerligen, när vi gjorde Jönköping 24h med Ian Wachtmeister och hand underbara entourage!

Ian har skrivit en bok på samma förlag som jag skall ge ut boken, om oss skalliga. Så vad passar väl bättre, än att få se en mästare in action. Så jag och Casey drog till Grand Hotel och Lavas after-noon the med pressrelease för boken Sotarna. Där Ian skulle berätta historier ur sitt liv, tillsammans med Alf Svensson. Och sin wingman Pelle. Vilken sköning han med. Och vackra, glada och helt förtjusande Anna :-))

Och jag kan rekommendera alla att köpa boken. Vilka historierna och vilka spaningar han gör. Huvudet på spiken, varje gång.

Och så roligt vi hade. Vilka människor vi träffade. Så mycket kärlek. Och så mycket vi lärde oss. Ian for president liksom. Så det var full fart. After-noon the, bok-release, quize, promenad, god middag, lite barhäng, frukostmöte på Frälsningarmen, galen glass och ett hemlig beundrare, alltså drag under galoscherna hela tiden!!

Så sedan var vi tvungna att åka hem till Göteborg för att vila :-))

Casey var så klart på plats!!

After-non the, när vi smackat i oss allt det goda 🙂

Goda små goda scones!

Alf Svensson lika så!

Vet inte riktigt vad Frälsis ville med den här bilden. Men den var viktig. För dem. Och Ian har en förmåga, att få alla att känna sig lika betydelsefulla. Så helt oväntat stod vi i en liten galleria med Ian och världens största glass.

På språng mest hela tiden. Pelle och Ian är barndoms kamrater. Två charmerande gentlemen, the old school. Varför har vi inte fler sådana män omkring oss?

Jag och Casey har precis avslutat JKPG24h för i år :-)) Snart blir det Visingsö24h

Inte bara fick jag en fin liten blomma. Jag fick också en dikt, skriven till mig. Ja, sannerligen, har jag kanske en beundrare :-))

Utsikten över Tingsrätts Torget i Jönköping på Nationaldagen!

4 juni, 2014

Jag tittar på klockan och inser att jag står på gymmet och klockan halv tio en onsdagkväll.

Och jag är inte ens trött!!!!!!!! Is life finally back? eller vad är det som händer?? Eller är det så enkelt att ljuset gör oss så pigga, starka och oövervinneliga?

Egentligen spelar det ingen roll vad det är, så länge jag får vara pigg! Men det känns lite lättare, så här 1 år och 8 månader senare. Alltså, jag vill inte låta dyster. Men det tar kanske så lång tid. Varför ger ingen en hint om att det tar så låååååång tid. Att ta sig tillbaka. Till en platå där man kan vila lite, för att sedan kanske, sluta kravla, och istället resa  sig upp,  och gå med stolt hållning den sista biten mot ett riktigt liv? Just saying!

Så trots flera krångliga grejer med några samarbetspartner på jobbet, så kan jag ändå känna att mungiporna är uppe :-))) Jag lever, vad skulle kunna få mig ur balans. Några missförstånd, nix-pix, tror inte det. För nu kör vi :-))

Åh så kom sötaste blogg-läserskan fram idag. Alltså, jag blir så lycklig när någon hör av sig, eller ger sig tillkänna så där helt spontant. Så mycket kärlek. Tack fina. För jag blev helt ställd och glömde fråga efter hennes namn. Men du vet vem du är!! TACK!!

Fick det här söta vykortet av Katarina Hultling. I min glädje över CRF broschyrerna hon skickade mig såg jag ju inte detta förrän nu :-))

Jag nämnde ju att jag gillade (understatement) Aris föreläsning. Åh kolla så nice han skrev om det på sin blogg. Sååå coolt. Jag blev jätte glad, och väldigt smickrad att han hittat min blogg. Det är blogg kärlek på högsta nivå!!