31 maj, 2015

Åh så var det äntligen (eller hur :-))) Göteborgsvarvet 2015.
Och kanske har jag blivit högmodig, eller lat eller bara obetänksam.
Vilket som, så fick jag betala ett ganska högt pris, för att det här var mitt jobbigaste varv ever.
Och jag kan inte skylla på något.
Även om skorna var för tunna så fotsulorna kändes helt utplattade, och pollen virvlade i luften eller att jag drog i mig världens godaste kexchoklad som jag fick av finaste Kerstin på Hisings-sidan. TACK KERSTIN !!!
(Jag höll på att svälta ihjäl, för jag hade ätit lite för dåligt).
Åh den där oväntade kexchokladen var den absolut godaste jag ätit på länge. Men inte så smart att stoppa i hela i munnen på en gång :-))
Det dammade choklad och kex och magen blev inte så glad att eden skulle behöva tugga samtidigt som jag sprang…..

Så det var rutin och pannben som tog mig i mål.
Men himmel vad tungt. Och början var jag glad och lätt och sedan blev det som om benen stelnade och lungorna krympte.
Och farten gick ner till nästan gång.
Och jag blev arg och trött och uttråkad

Första milen sprang jag på 55 minuter, och 1,5 mil på 1,24 så då var jag jätte nöjd! Sedan blev det bara långsammare och långsammare.
Men jag var så glad när jag kom i mål.
Så innerligt glad och tacksam. För att jag kan springa ett varv. För att jag lever och är fri från cancer.
För att jag kan.

Vet att detta är en vecka för gammalt inlägg men tekniken har krånglat och tiden har inte räckt till, men uppdatering big time kommer nu :-))

I mål!! Hoppas att Johan Slättberg inte blir allt för besviken för tiden…. jag gjorde mitt absolut bästa efter årets förutsättningar. Jag lovar!!!!!

Och här står jag och himlar med ögonen för att maratonguden Anders Szalkai värmer upp :-)))

Och gissa om han skall springa loppet? Jo ni, Anders kommer med största säkerhet och swichar förbi på 10 km på vårt lopp. Och jag fick krama en idol, lilla k tyckte nog att jag var jätte pinsam :-))

Med Joakim på Salming. För nu är Salming med i gänget :-))Välkomna ombord.

22 maj, 2015

Att producera en eget loppet tidning är super kul.
Men väääälidgt mycket jobb, men som sagt vääääääldigt kul.
I år blir tidningen 24 sidor och full med massor av bra reportage och information.
Dessutom har vi en super finurlig tävling. Så se till att du får tag på ditt egna exemplar av tidningen, så att du kan vara med!!
Framsidan blir gymt härlig och jag är så glad för alla som hjälper oss.
Har du möjlighet att hjälpa oss att dela ut tidningen där du bor, kanske till sådana som kan vara intresserade av att vara med som löpare.
Så klart är vi super tacksamma för alla hjälp!

Åh så att vi stöttar våra fina annons-köpare!!!

Åh i morgon är det Göteborgsvarvet, hoppas att jag hinner med en power-nap idag för i natt blev det inte mycket sömn, ett och annat stavfel som skulle ju korrigeras :-))

Lova att ni hejar lite extra på Solar som springer med vår logga på sin tröja. 600 pers. vilken impact!!!! Nu kör vi tack Fredrik!!!

19 maj, 2015

Idag hade jag äran att få gästblogga hos din fina communityn Yogobe.se

Det är en fantastisk uppfinning där man är medlem och så har man genom deras sida tillgång till massor av yoga lärare online.
Så att man kan träna hemma. Eller borta eller där man nu är!
Yogobe brinner lika mycket för att sprida yoga till folket som jag är att sprida löpning :-))

Så coolt att jag fick vara med där!!!
Det betyder så mycket att få vara med på sådana ställen, dels för att få hänga med likasinnade och men också för att vi får synas med loppet. Och att fler får reda på att det finns!
Tack fina, fina Yogobe och Peter ;-))
För ibland känner jag mig väldigt, väldigt liten i en värld full av stora, stora lopp och lopp-gubbar (tur att det då finns en motvikt och balans i sköna yoga-snubbar som grundaren till Yogobe, Peter då:-)) å så Timo på 2XU förstås :-))

I morgon skall jag hämta de nya flyerserna och tidningen är snart snart klar för tryck. Yippiieeeee!!!

18 maj, 2015

Träffade en gammal vän härom dagen. Johan. Som jobbar, lever och andas träning.
Så jag frågade honom vad han tycker, att jag skulle göra för att bli starkare.

Cross Fit, sa han utan att tveka. Och jag, jag snörpte så där som munnen som man gör, när man inte förstår. Eller känner att man inte gillar det (tror man). Och det är något obekant.
Till saken hör att jag snart har ett par föreläsningar som jag skall göra nu i maj och då pratar jag väldigt mycket om att man måste kliva utanför sin (min) komfortabla zon. Att man måste göra det, sjuk som frisk, annars krymper man tillslut sitt livs rum.

Eller hur? Fegaste muppen i lådan det är väl jag…… :-)))))

Så när Johan drog, tänkte jag att googla kan man ju göra. Utan att bestämma sig. Men hux flux hamnade jag på Cross Fit Göta och pang så hade jag bokat upp mig på deras lördags träning. För nybörjare. För blåbär som jag.
Jag ångrade mig genast. Och det kändes så där olustigt. Instinktivt ville jag inte. Men jag försökte skjuta undan tankarna och lät dagarna gå. Och helt plötsligt var det ju lördag och det fanns ingen återvändo :-)))
Och när jag kom dit, myyy gåååd, det var så många härliga och glada killar och tjejer. Och alla hälsade och log.
Och så var killarna sååå snygg. Eller iallafall grupp-snygga (ni vet när det står ett gäng killar samlade, och när de står tillsammans ser alla skit-as-super snygga ut. :-))) ) men det räckte för mig :-))

Och träningen var ju grym och skön och smärtsam. Och nu var det ju bara en prov-gång. Men på tisdag skall jag dit och gå en kurs, så att man lyfter rätt, hoppar rätt och trycker rätt och gud vet allt vad man skall göra :-)) rätt.
Minns inte var läraren hette men han var grymt pedagogisk och super trevlig!
Hänger ni med!

tuffaste gänget :-)))) eller jag tyckte nog att jag var rätt tuff och väldigt glad!! Jag vet att man inte skall inte jämföra, men det här var första gången jag deltog i något efter cancern. Och inte kom sist. Googla Cross Fit Göta!!

15 maj, 2015

Tidnings intervjun som journalisten Emilie Aune gjorde med oss i höstas, gjorde ju stort intryck på oss.
Så pass att vi fick tummen ur och drog till USA :-))
Bästa resan ever.
Men själva artikeln hade jag ju nästan glömt av!
Tills igår. Då såg jag att nästa vecka kommer vi att dyka upp i tidningen.

SÅÅÅ spännande!!!

åh här ligger vi som en liten teaser :-)))

12 maj, 2015

Det behöver inte vara snyggt, det behöver inte vara stiligt eller snabbt, huvudsaken är att man gör det, sa jag till mig själv idag.
Även om det känns som jag måste börja om från början, igen.
Men att våga prova, våga utmana sig och våga skratta, för man känner sig så töntig, är första steget till den där nya, starka, härliga kroppen och glada psyket!
För jag är inte speciellt stark, eller cool eller snabb.
Jag vet detMen jag måste ju börja någonstans, och det är nu!! 

Så efter #5 km. löpning följt av 10 #burpees bara för att jag kan!! Vad kan du?

12 maj, 2015

Sedan flera månader har jag varit rätt svag.
Trött och sovit så där.
Och jag fattar inte vad det kan vara. Ni vet när man funderar och funderar men inte kan hitta orsaken. Men nu har jag klurat ut två komponenter som gör att jag inte har orken.
Den är fortfarande inte på topp men jag tror jag närmar mig en lösning :-))))

1. jag har ätit min hormontabletter regelbundet i 4 veckor nu. Och jag vill egentligen inte, för det ökar risken för bröstcancer. Men jag har pratat med flera läkare och alla säger samma sak: -Du är för ung för att inte äta dem!
Vi pratar benskörhet, depressioner, inkontinens, trötthet och orkeslöshet.
Och jag som tjatar om livskvalite borde kanske lyssna på mig själv, ibland :-))
Så nu är jag lite piggare.

2. Jag har sovit dåligt och varit hängig och inte orkat ta i när jag är på gymet. Ganska enkel förklaring. Jag måste äta mer kolhydrater, så nu har jag hävt mitt glutenförbud. Magen känns knasig som fasen, men jösses vad jag sover gott :-)))

Så som lilla k säger, man måste ha balans mamma :-)))
JA, lite lagom med pasta och inget bröd. Så har jag kanske hittat världens bästa balans !!
Tada. en liten bit på väg.

Glad och förväntansfull. Thanks Nick Sosin these pics!! Love you!

9 maj, 2015

Härliga möten med fantastiska människor och tillika samarbetspartners till loppet, hela veckan.
Så dagarna fladdrade snabbt förbi.

Träning och ett nytt beslut med ny fokus. Nu är jag redo att starta nästa fas i att hitta tillbaka till mig själv :-))
Attan att det skall ta så lång tid. Men bättre sent än aldrig :-))

Ett annat möte som borde hänt mycket tidigare, var att träffa min moster. Som jag inte träffat på 15 år.
Det var som att träffa min mamma och mormor i en och samma person.
Sorgligt. Ja. Lite.
För jag önskar ju att min mamma Ulla också varit med. Men jag vet att hon satt där uppe och log. Kanske dinglade hon med benen och bara fötter (att använda strumpor mellan maj och september gjorde hon aldrig :-)).

Och jag vet att hon sitter där uppe och tittar ner på oss. Och jag vet att hon är extra glad när Lilla k och syster-yster mår bra. Och när vi kramas och är så där sams och tillfreds så att hjärtat nästan vill explodera av kärlek.

Men nu har jag ju både en moster i mitt liv och en mamma i himlen och en fantastisk mamma på jorden, så det känns ändå väldigt bra.
Trots att det alltid svider lite i ögonen och fast jag inte vill så kommer det några tårar. När jag tänker på den där fina kvinnan som försvann allt för tidigt.
Så känns det som jag blev lite mer hel, efter att jag fått krama min favorit moster. Länge.

Så låt inte stolthet eller obalans eller missförstånd stå i vägen för kärlek. Ibland måste det kanske gå några år, för att alla skall bli klokare och förstå, hur viktigt det ändå är att ha varandra fast än att man kanske är lite olika.
Det är ju det som är charmen, liksom.

Så ut och fånga dagen och kvällen min kära vänner där ute!

4 maj, 2015

Två år och två månader sedan jag blev cancer fri!!!
Fri från cancer!!! Fri fri fri!!!!!

Och det har varit fantastiska dagar, fyllda av glädje och intensiv lycka, tusen känslor och livet har varit en galen blandning.
Sorg och depp. Men så klart mest glädje.
Jag pratar bara om känslor nu :-))
Och jag kan inte sammanfatta något av det som har hänt.
För trots att det är sååå många dagar som gått, så känns det som om mitt liv har gått i 1000 knyck.
Och det känns ännu som att det är för nära, för att göra en summering.
Det kanske inte bara är en %-sats som sjunker efter 5 år, eller 3 år.
Jag tror tyvärr tjejer och killar, att det kommer att ta de där 3 åren som man ibland hör talas om, innan man kan helt gå vidare.
Det kanske inte tar så lång tid för alla, men för alla oss som inte har en partner som kan bejaka våra kvinnliga resp. manliga sidor, så kära systrar och bröder i Cancer-Branschen, då tar det nog så lång tid.
För det är faktiskt helande att få vara med någon som tycker om en.

Men jag är snart där :-)))))
Och har jag tur så kanske det kan bli som love-making innan dess :-))
Gååååd damn systrar och bröder, det är ju vår därute, nu måste vi våga, våga vilja :-)))

Jag har inte fått svaret från mitt återbesök ännu. Men Dr. Marie Swahn var övertygad om att proverna skulle visa bra svar.
Och det är ingen idé att oroa sig, innan man vet.
För jag tänker inte slösa en enda dag på att grubbla på eventuella dåliga saker.
För om man går till kroppen så är de ju fortfarande några grejer som inte fungerar 100 bra, men så länge jag känner mig stark så känns det enklare.
Och sedan i lördags så har jag faktiskt känt mig lite starkare, än på länge…
Det saknas några kilo muskler, men jädrar den som ger sig :-))

Så nu bestämmer vi oss för att tänka positiva tankar, kärleksfulla tankar och sprida leenden omkring oss.
För så länge som du kan läsa det här, betyder det att du är med, och då tänker vi framåt.Kanske är det bara en vecka, en månad, ett år, men vi tänker framåt.
Kram & kärlek :-)))

Att känna sig fri, är att våga göra saker. Som att kanske hitta ett staket och träna handstående :-)))) Det underlättar ju om stranden tillhär LA och så :-)))